SO

Alla floder svämmar alltid över någon gång. Vissa kanske gör det ganska ofta, andra kanske bara gör det en gång. Orsakerna till översvämningar är kan till exempel vara snösmältning och det är den vanligaste orsaken. En annan sak kan vara att det regnar mycket och det kommer mycket vatten fort och kraftigt.

Ibland när man vill bli av med översvämningar kan man bygga en dam. En dam är en slags liten sjö ungefär och då hamnar vattnet där och människor kan välja hur mycket vatten dom ska släppa ut och när dom ska göra det. Men ibland kan det vara dåligt att bygga dammar också för när det blir översvämning blir det bra jord att odla i och om man bygger en damm blir det ju sämre jord. Sen gillar kanske inte fiskarna som har bott i floden att det är helt nytt och så och då blir det ju sämre fiske. En till konsekvens kan vara att djurlivet blir sämre. Så det kan ju finnas både för och nackdelar till att bygga en damm.

Vatten kan användas till mycket. Här i Sverige använder vi vatten till att tvätta oss, dricka, laga mat, spola i toaletten och mer. Men i olika länder använder man olika mycket vatten. I Sverige använder en person i genomsnitt 400 liter vatten på en dag. I USA använder som så mycket som 700 liter på en dag. Medan dom i till exempel Afrika bara använder 29 liter. I u-länder som Afrika är det ofta vattenbrist och det finns nästan inget rent vatten. Därför kan inte dom använda lika mycket vatten som vi gör. Dom kan inte duscha, dom kan inte dricka något vatten och dom har säkert ingen toalett att spola i. Det är därför vi i i-länder har det så bra och förbrukar så mycket mer vatten för att vi kan göra allt det och vi har jättemycket vatten att röra oss med. Många u-länder har ju vattenbrist och det beror på vart landet ligger. Om vattnet avdunstar och blitt till ett moln och sen blir molnet för tungt och ska släppa ner vattnet så gör dom inte det hursomhelst och överallt. Nej, utan när molnen flyger runt och tillexempel stöter på ett berg, tvingas det stiga uppåt och släpper då ifrån sig vattnet.

SO

Igår så hade vi SO och NO samtidigt och då byggde vi ett spel. Vi jobbade i grupper om 4 eller 5. Jag tyckte att min grupp jobbade bra. Uppgiften var att man först skulle läsa i boken om dom olika klimatzonerna och sen rita 5 stycken saker på små lappar som kännetecknar den klimat zonen. När vi hade gjort det med alla klimatzoner gjorde vi ett collage och delade inte det i fyra delar och skrev namnen på varje klimatzon i en varsin ruta. Sen fick vi byta med en annan grupp och försöka sätta bilderna på rätt plats där vi tyckte att dom passade in. Det var roligt att göra det tyckte jag och jag tyckte att resultatet blev bra.

Det finns fyra olika klimatzoner. Det är den tropiska zonen, subtropiska zonen, polar zonen och den tempererade zonen. I den tropiska zonen är luften varm och fuktig, det finns massor med olika djurarter och det regnar mycket. I den subtropiska zonen är det varmt och torrt och det är mycket öken. I polar zonen är det kallt och isigt och där lever bland annat isbjörnar och pingviner. I den tempererade zonen ligger sverige och det typiska kännetecknet är att det är 4 olika årstider.

SVENSKA

För att i framtiden minska energianvändandet och sopberget kan jag tänka mig att släcka lampor när jag går ut ur ett rum. Inte lämna tv:n på när jag inte kollar. Jag kan också tänka mig att koppla ur alla saker som drar el när jag inte använder det. Jag kan också köpa mat som kommer någonstans nära där jag bor. Det sista är att köpa second-hand kläder och saker.

SO

                    Vattnets kretslopp

Hela 70% av jorden består av vatten. 97,5 procent av allt vatten är saltvatten och 2,5 procent är sötvatten. Salt vatten är vatten som innehåller salt och sötvatten är vatten som inte gör det. Det har alltid varit samma vatten som har funnits, alltså det kommer aldrig något nytt vatten till jorden. Allt vatten som vi dricker, eller tvättar händerna i kan vara vatten från dinosauriernas tid. Om man tänker på det kan det vara lite äckligt att tänka att en dinosaurie någon gång kan ha kissat ut vattnet som man dricker, men allt vatten som vi dricker renas ju så det är egentligen inte det.

Även fast det alltid är samma vatten kan alltid vattnet ändra form. Det kan vara fast alltså som is och snö, det kan vara flytande som det som finns i haven och sjöarna, och det kan vara i gasform alltså som vattenånga.

Vattnet går runt och runt på jorden i ett evigt kretslopp som kallas vattnets kretslopp. Det går till så att först när vattnet ligger i havet och solen är framme så värms vattnet och bildar ånga. Sedan stiger ångan upp i luften och blir till vattendroppar och bildar moln. När molnet blir för tungt, blir det nederbörd och vattnet byter form. Nederbörd kan vara t.ex. snö, regn och hagel. Regnet kanske kommer till någon annanstans än havet men förr eller senare kommer det alltid tillbaka till havet. Jag tycker att det är bra att jobba med vatten för att eftersom så stor del av jorden är vatten kan det ju vara  bra att veta lite om det. 

Det här är de 7 världsdelarna och haven. Jag kan alla utantill och vet vart de ligger. 

Det finns ett enda världsligt hav somctäcker 70% av jorden. Man brukar dela in det i tre områden. Stilla havet, atlanten och indiska oceanen. Sen finns det några små havsområden också. Utanför kusten, där botten på ett hav sluttar ner mot ett djup på 200 meter kallas det området shelf. Vid shelfen sker nästan allt fiske och här finns massor med olika fiskarter. Efter shelfen kommer kontinentalbranten som är 6000 meter djup. Där kan det finnas precis som på land höga berg. Den mittatlantiska ryggen är en bergskedja under vatten som går genom hela atlanten. I haven finns det även djuphavsgravar. 

Idag på NO:n så gjorde vi ett collage/affisch. Jag jobbade i min vanliga grupp med Emil, Eve och Riset. Det var ganska kul men jag tyckte att vi jobbade med det lite för länge. Uppgiften var att gör en affisch där man på ena sidan av pappret ritade, skev eller klippte ut bilder till vad som var energitjuvar. På andra sidan skulle man visa energispartips. Vi ritade mest och skrev men vi klippte ut lite också.
Såhär såg vårt collage ut.

SVENSKA

Idag har vi jobbat lite mer med vårt tema Energifallet. Vi gjorde många olika saker. Till exempel så byggde vi motorer på bilar, ritade energitjuvar och lite andra saker.

Vi jobbade i grupp och jag tyckte att våran grupp jobbade bra. När vi jobbade med bilarna gjorde vi en slags slangbella gjort av en ballong. Våran bil åkte långs och då vann vi. Vi vann en valfri glass i kiosken och det tyckte jag var ett bra pris. Jag tyckte att det var kul att jobba med bilen och vi fick lagom med tid att göra det.

När vi jobbade med energitjuvar skulle var och en i gruppen rita tre stycken energitjuvar. Man skulle rita samma figur fast i olika nivåer. Den första skulle vara låg, den andra mellan, och den sista hög. Sen gick vi runt i skolan och satte upp lapparna på dom saker som man tyckte var energitjuvar. Jag tyckte det var roligt att jobba med och det var kul att komma på egna figurer och rita dom. Det gick bra att sätta upp lapparna för vi satte upp dom i kiosken och där fanns det många olika saker som drog olika mycket energi.

ENGELSKA

1. Turn off your TV when your not using it. 2. Recycle as much as you can.  3. Take a shower instead of taking a bath to save water. 4. Cycle or take the buss instead of driving. 5. Turn off the lights when you don´t need them. 6. Unplug everything that you don´t need. 7. Do not throw rubbish on the ground or in the water. 8. Switch your bulbs to fluorescent bulbs. 9. Bring bags from home when you go shopping. 10. Don´t use so much paper.

SO

När två plattor fastnar under en längre tid, byggs spänningar upp. Efter ett tag flyttar sig plattorna ifrån varandra och då bildas det jordbävningar. Beroende på hur plattorna rör sig och hur länge blir det olika stora jordbävningar. Om marken bara skakar lite kallas det jordskalv och stora kallas jordbävning.

I Filippinerna inträffade det en jordbävning den 15 oktober 2013. Den skapade stor förödelse och många människor omkom. Vid jordbävningar rasar hus och byggnader, och orsakar stora katastrofer för det drabbade området.

Efter en jordbävning kan många människor bli arbetslösa och utan familj. Det tar väldigt lång tid att bygga upp en stad eller ett land ingen och om man har förlorat en familjemedlem kan man ju aldrig få tillbaka den. Många människor blir arbetslösa. Dom som fortfarande kan jobba kan kanske inte ta sig fram till sitt jobb för vägarna har rasat och gått sönder. Sjukhus kan ha rasat och utan sjukvård blir det flera som dör. Hjälp kan inte heller komma fram för att vägarna har gått sönder och utan hjälp hur ska man då klara sig? Vattenledningar kan ha gått sönder och då blir man utan vatten. Utan vatten kan man inte tvätta sig eller dricka. Kan man inte tvätta sig blir det fler sjukdomar och med sjukdomar dör fler människor. Utan rent dricksvatten klarar man sig inte. Ställen där det finns mat kan ha rasat och blivit begravna och utan man dör man. Om det har funnits mediciner kan det också ha rasat och utan det klarar man sig inte så länge om man behöver det. Turister kommer inte vilja åka till Filippinerna och då förlorar landet pengar och blir ännu fattigare.

Men hur kan vi hjälpa? Jo, man kan skänka pengar till olika föreningar och man kan skicka helikoptrar till det drabbade området.

Fakta hämtat från Expressen.

SO

                                          

Idag hade vi SO. Vi började med geografi. Vi pratade om hur jorden är uppbyggd och så kollade vi på en film om det. Jag fick lära mig att jorden är uppbyggd av fyra stycken olika skikt. Det första skiktet är jordskorpan och det är ett tunt lager som är det vi går och står på. Det är gjort av berg. Efter det skiktet kommer manteln. Manteln är uppbyggt i två delar. Första delen är rörlig, lös och väldigt varm för den är gjord av magma som är smält berg. Den andra delen av manteln är fast och inte rörlig. Det tredje skiktet är den yttre kärnan och där är det jätte varmt, runt 5000° grader. Där är det mycket explosioner och det är rörligt och kokande. Det som gör att det är mycket explosioner är för att det finns radioaktiva ämnen som går sönder. Det fjärde och sista skiktet är den inre kärnan. Den inre kärnan är gjord av nickel och järn och är väldigt tunn. Filmen handlade också om kontinentalplattor, det är plattor som sitter under marken som rör på sig. Sverige ligger nästan i mitten på en platta så här blir det nästan inga jordbävningar och vulkan utbrott. Men i andra länder som kanske ligger i mitten av två plattor kan det bli jätte mycket sådant. Plattorna kan röra sig bort från varandra, dom kan krocka och dom kan dra sig mot varandra. Beroende på vilket av dom som händer blir det olika biverkningar i länderna som ligger på. Det kan bli jordbävning, vulkanutbrott och tsunami. På lektionen läste också Ida för oss i en bok där det stod om en man som hette Alfred Wegener som redan 1912 hade en teori om att kontinenterna rörde på sig. Det var inte så många som trodde på honom, men senare kom det fram att Wegener hade rätt. Wegener påstod också att alla länder en gång hade suttit ihop med varandra som en enda stor kontinent. Den kontinenten kallade han Pangea som betyder allt land. Om man skulle kolla lite närmare på länderna kan man faktiskt se att länderna passar ihop som i ett pussel. Fler bevis på att Wegener hade rätt är att man har hittat fossil från djur och växter som inte skulle kunna leva där idag, till exempel har man hittat fossil av djur från tropiska hav under Antarktis inlandsis. 

SVENSKA

Hej! Jag heter Emmi och är 12 år. Jag går i sexan i Åkerskolan. Jag gillar katten och Harry Potter. Min favoritfärg är svart. Jag tyckte att det var ganska kul att skriva brevet till mig själv. Det kommer bli kul att öppna det sen när man går i nian för man kommer säkert inte ihåg vad man skrev. Det var ett lätt arbete tyckte jag för att man skrev till sig själv och man fick bra instruktioner till vad man skulle göra.

SO

Idag på SO:n pratade vi om vulkaner, jordbävningar och lite annat.

Det finns två sorters jordbävningar. Det första är mindre skalv och dom uppstår när två kontinentalplattor kolliderar alltså krockar och går isär. Sen finns det jordbävning och de blir det är när två plattor fastnar under en längre tid och det blir spänningar och sen går isär.

Vulkaner uppstår när två plattor glider isär eller kolliderar och bildar sprickor i jordens skikt och magma/lava väller fram. När dom glider isär blir det inte så stora utbrott utan bara lite smått men när dom kolliderar blir det stora vulkaner.
Berg bildas när två plattor möts och den ena plattan trycker ner och den andra reser sig upp.

Olika länder klarar naturkatastrofer på olika sätt. Det finns i-länder och det är rika och välmående land. Sen finns det u-länder och det är fattiga och outvecklade land. I-länder klarar naturkatastrofer mycket bättre än u-länder för att i-länderna har bra byggteknik, dom har råd med bra byggmaterial, dom har varningssystem så att dom kan evakuera fort om en naturkatastrof skulle inträffa. Dom har också bra sjukvård och ekonomi för att hjälpa drabbade. U-länder har inte råd med allt sådant och dom har inte allt det som i-länderna har.

Vissa länder ligger på två olika kontinentalplattor och dom länderna får ofta olika slags naturkatastrofer. Island är ett land som ligger på två olika plattor och dom har mycket vulkaner som ofta får vulkanutbrott. Landet Japan är ett berg som har kommit uppkommit under vatten. Japan ligger jätte nära  vatten nivån och har därför stor chans att få översvämning och tsunami och tyfoner.

Idag på NO:n pratade vi om solenergin och vindkraft. Först pratade vi lite om vad det finns för energikällor och vi kom fram till att det finns solkraft, vattenkraft, vindkraft, fossila bränslen och kärnkraft. Sen kollade vi på en film om solenergi och sen fick vi svara på frågor om det. I filmen handlade det om hur man gjorde för att få solenergi med till exempel solceller. Solceller är inte så jätte vanliga än men jag tror att det kommer bli fler i framtiden. Fördelarna med solenergi är att det är miljö vänligt och att det inte kommer ta slut. Nackdelarna är att man bara kan få energi när solen lyser.

Sen kollade vi på en film om vindkraft. Den handlade om tre barn som visste mycket om det och berättade om det. Jag fick veta att det vindkraftverket gjorde el till 6000 hus och så många trodde inte jag att det var. Nackdelarna med vindkraft är att dom låter och fördelarna är att dom är miljö vänliga.

ENGELSKA

Ord

light - ljus
heat - värme
motion - rörelse
electricity - elektricitet
sound - ljud
sunlight - solljus
power - kraft
produced - producerad
saving - sparar
environment - miljön

Videoklippet handlade om energi och vad man kan göra för att spara energi. Man kan till exempel stänga av all elektricitet när man inte använder det och tänka på vad man gör och inte bara göra det.

SO

Idag på SO:n gjorde vi klar våran jordens uppbyggnad. Uppgiften var att göra en skulptur, eller ett collage eller på nåt sätt visa jordens olika skikt. Min grupp gjorde ett slags collage men ändå inte. Jag jobbade med Julia, Maja, Elin och Hannah. Jag tyckte att den blev väldigt bra och jag blev väldigt nöjd med vårt arbete. Vi använde olika slags material som tyg, aluminiumfolie, och pinnar. Vi tog oranges färg på tyger för att man skulle förstå att det var varmt och så gjorde vi små explosioner i den yttre kärnan för att det är explosioner där. 

Såhär såg den ut.

ENGELSKA

ORD

Recycleable - Återvinningsbar
Compost heap - Komposthög
Rechargeable - Laddningsbar
Natural - Naturlig
Unleaded petrol - Blyfri bensin
Plastic bottle - Plastflaska
Bottle bank - Glaskross, glasiglo
Return - Lämna tillbaka
Less - Mindre
Plant - Planta

Vi kollade på två stycken videoklipp och jag tror att budskapen med dom var att man skulle vara mer snäll mot miljön för att det är våran planet och om vi inte sköter om den så kommer den bli förstörd. Att även fast man kanske inte vill så måste man faktiskt försöka göra någonting för att hjälpa miljön och vår planet.

NO

Idag hade vi NO igen. Vi pratade om strömavbrott och hur det skulle vara att hela samhället hade  strömavbrott i en vecka. Först pratade vi om hur det skulle vara på sommaren, och sen på vintern. På sommaren blev det inte så jätte många svårigheter men på vintern blev det lite mer. Efter det kollade vi på ett klipp när det är några män som lägger i en mentos i en cola och då sprutar det ju upp. Dom gjorde det med många flaskor, så det såg ganska coolt ut. Vi pratade också om hur kemisk energi kunde omvandlas till rörelse energi.

                                                 NO torsdag 7 november

Idag hade  vi NO. Där pratade vi om energi eftersom vi ska hålla på med det i vårt nya tema.   Vi pratade om vad energi är, vad det används till, och vad man använde för energi idag på morgonen. Och jag trodde inte att det skulle bli så mycket men det blev jätte många saker som vi använder bara på morgonen. Sen pratade vi också om vad för energiformer man hade förr och nu. Jag tyckte det mest intressanta på lektionen var när vi pratade om vad för energi man använde på morgonen, för då förstod man att människan behöver jätte mycket energi för att kunna leva som vi gör även fast man inte tror det. Sen fick vi en rast i tio minuter. Efter det gjorde vi ett experiment. Det man gjorde var att man fyllde en liten burk med lock med en fjärdedel med vatten. Sen la man i en fjärdedel av en brustablett eller en halv. Efter det la man i den lilla burken med locket neråt i ett stort och långt glas. Då blev det som en raket och flaskan flög uppåt. Det som hände var att det var kemisk energi i tabletten och gasen fick inte plats och då blev det ett väldigt tryck och flaskan flög av. Jag jobbade med Maja och vår smällde en gång. Jag tyckte att det här experiment var jätte roligt och lätt att göra vilket var bra.